Ordets Talan
© 2004 Tobias Lidström
Jag lyssnar på orden
de har fallit från din mun
du, pappret och jag.
Jag tittade på TV
det är några timmar sen.
jag kände mig ensam
och allt var tyst när TV:n stod på
och när jag grät av tomhet.
Det kanske inte betyder någonting
men det gjorde ont inuti mig
när jag kände tårarna på min kind.
Allting känns annorlunda nu
men det kan vara en förvriden verklighet.
Vid den här tiden på året för 365 dagar sen
hade jag familj, barn och någon vid min sida
som jag älskade.
Det känns konstigt att andas untan dem.
Jag saknar det där, ja livet.
Tystnaden hör inte mig,
det ekar i väggarna av onda sår.
Jag undrar när jag sitter här
och lyssnar på orden.
Jag undrar bara varför.